småpauser ständigt

Sommarlov och man åker hit och dit. Därför blir lyckokarusellen lidande och snurrar inte lika fort. Men i höst, när allt är som vanligt kommer karusellen snurra fort, det kan vi lova! Vi skriver när vi kan! Hoppas ni har det bra allihopa, och lever livet fullt ut! Kramar från oss, Hannah & Klara!
                        

efter regn kommer solsken

En liten snabb update från Klara-hållet. Har åkt och åkt hela dagen och ska fortsätta med det.  Alla har sina bra och dåliga dagar och just för tillfället har jag en bra en. Tanken slog mig att när man är på bottnen kan man inte sjunka djupare. Jag vet att jag alltid blir glad igen, det är väldigt positivt! Det var det lilla jag hann säga. KRAM på er!

Komplimanger & komplimanger

        
Igår satt jag och tänkte på en grej. Komplimanger. För visst förföljer de oss, visst finns komplimangerna runt oss och visst får vi höra berömmande ord om oss dagligen. Det är väl ändå härligt?

Men vad jag uppmärksammar, är att det finns någon osynlig gräns. Kanske är det bara jag som uppfattar det här, men det är som om man inte får hylla en person "för mycket". Det är okej att säga "åh, Hannah du är så snygg" eller " Hannah du har världens finaste hår" eller " Hannah du är smart". Men jag får inte lika ofta höra "Hannah, du är så väldans fin person tycker jag", eller "Hannah du är så fantastisk", eller "Hannah du är en underbar människa". Fattar ni vinkeln? Det är som om vissa saker är okej att säga, men tyngre komplimanger är sällsynta. Varför är det så då? Min teori är att det kan kännas som ett nederlag för en själv om man hyser fantastiska ord om andra. Att det är okej att säga vissa saker men andra saker är svårare för en själv att få ur sig. Man tycker att man själv är sämre om man erkänner att din kompis är så "otroligt fantastisk". Men det här är en teori.

Men jag skulle önska att det är tvärtom, och att alla borde ge varandra fantastiska, djupa och underbara komplimanger. Om du kan säga till en vän att hon eller han är en "helt fantastisk människa" tror jag du är stark. Du är stark nog att förstå att även om du erkänner att andra är bra, kan du vara det själv också. Bara för att du säger till någon att den personen är fantastisk betyder inte det att du är sämre. Så ut i världen och ge varandra komplimanger. För jag tror inte någon i världen mår sämre av att höra ett "du är en så väldigt fin person". So, what are you waiting for? Ge varandra komplimanger!

Lyckokarusellen svarar!

Postat av: Anonym

Ibland funkar inte possitiva tankar. Om man blir slagen av sina föräldrar och blir mobbad i skolan och tagit självmordsförsök 5 gg varje månad, då funkar det ej. varför tar ni bara upp enkla problem? som att man vill ta självmord om man har tre finnar mer än alla andra. gah. vart är världen påväg

Hannah i Lyckokarusell svarar: Ja, det är sant som du säger. Ibland funkar inte positiva tankar. Ibland funkar ingenting, och ibland kan man inte styra över det som händer. Men jag vill passa på att säga en sak. Vår blogg finns till för att man ska hitta det där lilla extra i livet. Att man ska hitta sig själv och vara lycklig för de små sakernat. Vi använder våra tankar och våra erfarenheter och vi hoppas att ni drar nytta av det. Men vi kan inte, på långa vägar, hjälpa självmordsbelägna människor! Vi kan inte hjälpa dig om du blir slagen hemma, eller mobbad i skolan! Vi har inte den makten och det är mycket allvaligare än vad vi, en blogg, kan göra något åt! Vi tar upp saker vi faktiskt kan göra något åt. Vi tar upp saker som man kan ta åt sig, som man kan bli påverkad av.  Det måste ni förstå, särskilt du som skrev kommentaren! Hoppas ni förstår det här, för om man vill ta livet av sig behöver man mer hjälp än att läsa vår blogg. Kram!


lek av dig problemen för en sekund!


                                                                   Klara & Hannah har kul

Visst, vi växer upp blir mognare och vill leva ett mer "vuxet" liv. Men hallå, vi får inte glömma att vara barnsliga, galna, konstiga, modiga och knasiga! Vi måste få sluta tänka på allt runt omkring oss och bara ha kul. Vi behöver det för att fortsätta behålla vår livsgnista, vår energi. Vi behöver leka av oss. Lämna dina problem och din ångest över saker och gör någonting du tycker är riktigt, riktigt kul. Eller riktigt, riktigt galet. Lek av dig problemen för en sekund. Och bara njut av allt det roliga livet har att erbjuda!

Lyckokarusellen svarar!


hej tjejer, jag gillar verkligen eran blogg starkt!
jag vill inte visa namn lr något här, för jag har en liten privat fråga, eller ja.
jag vill inte att alla ska veta den..
men jag har aldrig strulat med någon
alla mina kompisar har gjort de och snackar om de jämt
dom tror att jag också har de.
men kan ni ge lite tips ? eller be läsare om tips?
jag behöver verkligen de.
kram på er tjejer
( jag är 13 )

hannah i lyckokarusellen svarar: 
Hej! Jag kan inte riktigt ge dig några råd, för för mig känns inte det här som en fråga som rör vår blogg så mycket. Men jag ska ändå ge dig ett tråkigt men klokt svar. Sluta stressa! Varför har du så bråttom? Du har ju hela livet framför dig och har en massa tid på dig att pussas med hur många som helst. Frågan är bara om du väldigt gärna vill det, eller känner dig pressad att göra det för att dina kompisar har gjort det? För om dina kompisar satt i samma sits som dig skulle ju du inte känna som du gör. Jag tycker att du ska trappa ner lite, och vänta tills du hittar någon du vill pussas med! (och om det här är väldigt viktigt för dig, go for it! ta första bästa och sen är det ur världen?). Jag tror att du har gjort det lite större än det är... Så, lycka till och hoppas att du tycker att mitt svar inte är för tråkigt! Och hoppas du hittar någon att pussas med! Kram! PS! Är det någon annan som har något att invända?

Be you, be unique

Har ni någon gång tänkt på det där med unik? Vad är unikt? Är det bra att vara en "unik" person? Ska jag ta det som en komplimang när någon säger att jag har ett unikt utseénde eller en unik tröja? Är unikt något positivt? Anses det bättre att vara helt unik eller helt vanlig?

För mig är "att vara unik" något positivt. Att vara unik förknippas för mig ihop med att vara sig själv och våga leva upp till sina egna visioner. Men det absolut viktigaste av allt som har med ordet "unik" att göra, är att alltid komma ihåg en sak. Den saken är, att du är unik. Alla är unika. Det finns ingen i hela världen som är som du. Det finns många som har blondt hår, likadan tröja och ungefär samma kroppsform. Men det finns ingen som på långa vägar är som du. Du är helt unik och vad än alla säger kommer du alltid att vara det. Alltid!
           


Fun with friends

Dina vänner är några av de viktigaste sakerna i ditt liv. Jag anser att vänner är livsnödvändiga. Du behöver dem för att fortsätta leva & vara lycklig. Ta vara på dina vänner! Här kommer lite tips på vad du och dina vänner kan hitta på en tråkig stund!

-skriv brev till varandra, stoppa in de i kuvert, klistra och skriv "öppnas om fem år" på kuvertet! Skriv viktiga saker, skriv hur mycket ni betyder för varandra och skriv saker som är typsisk er relation. Jag lovar, det kommer inte finnas något viktigare dokument om fem år!

-ta världens längsta promenad, prata om massor och kom sedan hem och drick en kopp te. Ibland kan sådana enkla och lugna saker få ens själ att slå en kullerbytta av harmoni!

-gör något ni alltid pratar om! Ni kanske drömmer om att testa alla wayne´s coffee i hela stan och sätta beyg på dem? Go for it? Sova under stjärnorna? Eller ni tänker ofta på hur det skulle vara att åka till ändstationen av pendeltåget? Låt fantasin bestämma!

-make a party! Dra ihop dina vänner, gör söta drinkar och dansa till gamla hitsforkids till ni stupar! Vad är bättre än dina vänner, gammal nostalgi-musik och en massa partyhumör?

- gå på restaurang. Ta med dina kompisar och gå ut och ät! Mysigare än vad man tror. För konstigt nog blir man lite trevligare och mer positiv när man äter mat ute på någon fin restaurang.

-  Gör en picnick, sätt er på ert favvoställe och mys. Grilla mashmallows på en engångsgill och sitt och se solen gå ner! Kan inte gå fel!

- Shoppa! Gå upp tidigt, var vid affärerna när de öppnar och gå runt tills de stänger. Shopping-terapi med dina vänner slutar oftast med leenden på allas läppar.

- Tälta någonstans! Det behöver ju inte vara i skogen eller på en campingplats. Du och dina kompisar kan ju ta och tälta på en fotbollsplan, en kompis gräsmatta, i parken eller vart ni vill egentligen. Go allemansrätten!


Förväntningar


Någonting jag har lärt mig på senaste tiden, är att saker nästan aldrig blir som man tänkt sig. Det är nästan ingen idé att förvänta sig något. Däremot kan man se fram emot något. Ni kanske tycker att det låter som precis samma sak, men jag ska förklara.

Skilj på förvänta och se fram emot. Föväntar du dig saker, blir du så otroligt besviken om saker inte blir som du hoppades på. Om du däremot inte haft förväntningar utan tänkt tanken:"det blir som det blir, och jag ska göra det roligaste av det", kommer du må så mycket bättre. Låt det bli som det blir, och lev i nuet. Men såklart får du glädjas så mycket du vill av det som komma skall, låt bara inte dina tankar flyga iväg och bestämma saker du inte vet är säkert. 

För nästan ingenting blir precis som du tänkt dig, men är inte det något av det mest charmiga i livet? Ta vara på det, och vänd det till något bra. Du är med om så mycket fantastiska sakeri livet, och låt inte dina förväntningar förstöra det. För saker blir vad man gör det till, inte sant?

malo mauvais cattivo

Jag tänker mycket på hur andra tänker. Låter väldigt komplicerat jag menar att jag ofta försöker sätta mig in i andras situationer. Jag försöker få upp en bild av andras tankegångar så jag ska förstå bättre. Och jag är väldigt bra på det, måste jag säga. Förutom när det gäller personer som med mening är elaka. Som vill få andra att må dåligt. Jag har väldigt svårt att tänka mig hur det kan vara stimulerande, om det nu är det för dem.
Därför har jag nu tänkt ut lite som kanske kan hjälpa mig (och er andra) att förstå den här elakheten lite.

¤ Personer som vill är elaka mår oftast inte så bra. De måste trycka ner andra för att själva känna sig lite bättre. De behöver kicken som de får när andra mår dåligt, för att själva dra nytta av den.

¤ Ibland är kanske elakheten inte var menad till att vara just elak. Olika saker ser/låter i olika ögon/öron. Du reagerar på ett sätt, någon reagerar på ett annat sätt. Men ändå, lite vett har vi ju och man säger inte saker som man vet någon kan reagera fel på. Så enkelt är det.


¤ Kanske är det ett sätt att ge igen. En person som är elak mot dig kanske varit med om precis samma mynt och det enda sätt att bearbeta det är kanske att bli av med det. Att ge det dåliga till någon annan.


¤ Det kan ju också vara så att man bara måste få ur sig något. Man stör sig på något, man måste säga det. Man går på sin impuls. Att impulsen sedan leder till att andra mår dåligt kanske man inte riktigt tänkte på. Man kanske bara va tvungen att få ut sin ilska.

¤ Sen finns det ett annat sätt att se det. Kanske har man svårt för känslor. Elakhet är enklare än sorg. Elakhet är mindre komplicerat än kärlek. Att vara elak är kanske enklare än att vara snäll för en person. Alla har problem, och kanske sitter det helt enkelt i en svaghet. En svaghet att handskas med känslor.

Kom ihåg att du vinner på att lägga allt elakt åt sidan. Varken du eller någon annan blir lyckligare av elakhet. Kom ihåg att du är stark nog att stå emot frrestelsen att vara elak, om du någon gång känner så. Hur går du vidare när någon gjort dig illa i själen då? Läs min "du-blir-sårad"- guide. 


lite funderingar

Jag har massa meningar i mitt huvud som jag försöker diskutera med mig själv. Det kommer liksom inte ord för jag vågar inte ens tänka på det.

Vad ska man med all kunskap till om man ändå dör någon dag? Vad skulle hända om man bara sket i allt och alla? Hur skulle omvärlden reagera om man försvann för en period och vara spårlöst borta? Hur många låtar i världen finns det? Hur skulle det vara att vara någon annan, varför är just jag jag?  Varför köpa nya grejer om köpglädjen bara varar för så korta stunder? Varför ge sig in i något och veta att det finns så stora risker med det? Varför ha med sig kameran och ta så himla massa bilder? Varför vara duktig och bra hela tiden? Varför bry sig om vad alla andra ska tycka?..

byt tankebanor

                                ja, återigen ett svartvitt hannah-kollage...

Du tänker: Jag är jag. Men varför ska jag vara just såhär? Varför ska
                    jag få fettigt hår efter en dag, varför tröttnar killarna på mig efter
                   en månad och varför måste jag vara svag för skor?
                   Skorna ruinerar mig
!
                    
Tänk såhär istället:   Jag är jag. Och jag är just såhär.
                                   Jag får fettigt hår efter en dag, men gud vad mitt hår är
                                   snyggt den dagen! Killarna kanske tröttnar efter en 
                                   månad, och det betyder ju bara att jag inte hittat en kille
                                   som är perfekt för mig. Och visst, jag är fattig men jag har
                                   en jävligt stor skogarderob. Yeah!

Du tänkerJag är jag. Men varför klarar jag inte av att vara just jag?
                    Det känns som om jag hela tiden försöker vara någon annan.
                    De runtomkring får liksom aldrig ett grepp om vem jag är!


Tänk såhär istället:   Jag är jag. Jag klarar alltid av att vara just jag, men 
                                    men jag kanske har svårt att visa vem jag är för 
                                    andra. Och det spelar egentligen inte alltid stor roll.
                                    För när allt kommer omkring är jag den viktigaste. 
                                    Med tiden kommer jag kunna känna mig bekväm med 
                                    hur jag verkar inför andra. Låt den tiden gå.

Du tänkerJag är jag. Men jag skulle mycket hellre vilja vara Anna
                   i parallellklassen eller Blondinbella eller Beyonce eller
                   min kompis Sofie eller.. Aja.
 
Tänk såhär istället:   Jag är jag. Och visst kan jag drömma om en 
                                    superkarriär, en bootie som Beyonce eller kanske 
                                    mina kompisars egenskaper.Men jag har ju också 
                                    bra saker. Och jag är ju så mycket coolare som tvättäkta
                                    jag än falsk kopia av Blondinbella! Jag har hela livet kvar 
                                    och om några år kanske vissa säger att de hellre vill vara 
                                    mig! Om det inte redan finns det...

du väntar inte på lyckan, lyckan väntar på dig

Vi skriver ju otroligt mycket om hur man ska bli lycklig här i bloggen.
Men vad ska man göra när man är lycklig? Ska man göra på
något särskilt sätt då? Och hur tar man tillvara på sin lycka på bästa sätt?

- Tänk: Åh vad allt är bra just nu. 
  Var glad och lycklig och underbar. Det är ingen som stör sig på det.
  Visa att du är lycklig, säg högt "omg, jag är ju så snygg & underbar".
  Våga vara lycklig, då får du andra att vara det också.

- Gör saker du inte riktigt vågar annars.
  Lycka leder till självförtroende som leder till mod som leder till
  nya, underbara saker som leder tillbaka till lycka igen.
  Ta vara på din lycka och tveka inte. 

- Skriv. Vi promotar verkligen för att skriva, men det är ju så bra att det finns!
  Spara lyckan på papper. Save as.. lycka, i din dagbok.
  Skriv ner exakt hur du känner, hur lycklig du är, hur glad du är.
  När du är deppig sen, kan du läsa det du skrivit och glädjas lite.

- Gör ingenting. Låt bara lyckan vara, och njut av den. 
  Att skriva, att våga, att visa kanske bara förstör.
  Unna dig själv att må riktigt bra, och gör ingenting åt det.
  Strunta i det som belastar dig, och fortsätt bara vara lycklig.
  Det är du värd.        

    


i used only the good notes


Det här är en av mina älsklingsscener i filmen The Holiday.
Jag tycker den är fin!
Det är det här jag menar när jag säger att filmer kan få en att må en
gnutta bättre om man känner sig lite nere.
only the good notes, only the good notes.

Ödet vs slumpen

På landet läste jag en bok.
"En annan sorts kärlek", av en holländsk kille.
 Den handlar om en man, vars fru har bröstcancer,och man
 får följa deras liv under en tid. Boken är en självbiografi,
och jag måste säga att jag aldrig har läst en sorligare bok.
Jag grät och grät. Oavbrutet i två timmar. Bara på grund av en bok.
Men det var inte det jag ville säga, egentligen
(men försök ändå få tag på den och läs den!).
Utan det jag tänkte på är något som den sjuka frun i boken säger.

"Vi tror inte längre på otur. Otur existerar inte.
Slumpen existerar inte. Att tro på slumpen är en
förolämpning mot livet."

Och på senaste tiden tänker jag i precis samma tankebanor.
Allting händer av en mening. Det svåra, det lätta, det konstiga
det vanliga. Allt händer just dig, och just i den tidpunkten för
att det ska vara så. Det finns en baktanke. Du drabbas av
något svårt för att du lär dig något av det. Du blir starkare
som person. Du drabbas av något svårt för att du är stark
nog att klara av det.
Du är med om något fantastiskt för att du förtjänar det.
Du är människa, du är underbar. Du blir starkare och
lyckligare. Allt händer av en mening.
Och helt plötsligt fick livet en mening också.
För jag tror att det här attityden gör det enklare att leva.
Det är lättare att handskas med livets alla tillfällen, och lättare
att förstå. Om jag fick en livshotande sjukdom tänker jag hellre,
"det blir som det blir för att det är menat så, nu får jag göra det bästa av det",
än "nu är jag utvald av slumpen. Vilken otur. Aja, någon måste det ju hända."
Och på samma sätt tänker jag när jag frågar mig själv: Varför är jag just jag?
Jo, för att det är menat så. Jag lever här och nu, av en mening. Jag ska
göra något för världen, mitt liv ska göra skillnad.
Jag är jag. Och det har inte legat i slumpens händer.
                                    

så botar du din sommarlovstristess

Ni ska få lite personliga tips, bara för att jag vet hur det är att ha tråkigt på ett sommarlov, om tex att dina vänner är bortresta, elelr om de är hemma! Njut av era sommarlov, och låt fantasin flöda!

  • Gör något kreativt. Kollage och utklipp ur tidningar, Blogga? Photoshop eller gör en film. Ta en bok och gör ett eget tema för den. Om du är svårt förälskad kan du göra en kärleksbok med tips för dig själv, eller bara skriv av dig. Låt kreativiteten flöda!
  • Uträtta dina listor. Skriv ner vad som behöver göras, och gör det bara!
  • Dröm dig tillbaka. Passa på att spana in alla gamla VHS's. Spana in svt play som jag tipsade om tidigare, eller hitta något Eva & Adam/Bert avsnitt och plöj!
  • Köp något du längtat efter. Köpglädje är kanske inte den mest ekonomiska glädjen, men det handlar om att unna dig något fint som du vill ha. Det är trots av lov.
  • Dra med dina kompisar och gå och bowla! Tänk mysigt umgänge och kanske en coca cola efteråt?
  • Gör någon glad. Baka en kaka tex.
  • Ha en "driv-runt-på-stan"-dag. Ta med bästakompisen(som förhoppningsvis inte är bortrest) och gå runt och häsla på allt och alla. Visa era rätta jag i härliga leénden, dagen är till för att du ska skratta och må bra!

ska man leva då, nu eller sen?

Jag har en tendens att se för mycket framåt. Antingen oroar jag mig för framtiden eller så är det positivt och jag är spänd på att se vad som kommer här näst, jag kan vara så fixerad av framtiden så jag glömmer bort att jag faktiskt lever i nuet. Det är ju nuet man njuter av och lever i. Det är nuet man ska göra så bra man kan medan dået är minnen och sen är framtid & hopp. Det gäller att skilja på det..


tips till dig själv

De är inte så kul om allt hopp och all skönhet man har bara försvinner. Jag vet själv hur det är. Med alla krav på sig själv och det man vill lyckas med som inte funkar. här är några enkla små tips och råd till dig som har dåligt självförtroende.
  • tänk ut 5 bra saker du gjort under dagen
  • våga göra absolut ingenting
  • inbilla dig själv att du är nöjd med den du är och det du gör.
  • lyssna inte på negativa kommentarer och ta åt dig av positiva.
  • välj umgänge du trivs med


Klara och Hannah lever livet


det där med att sakna

Det är en viss skillnad på att sakna någon man inte träffat på länge och att sakna någon man aldrig mer kommer att få träffa. På något sätt tycker jag att det kan kännas lite hoppfullt att man iallafall kommer att träffa den man saknar i exempel ett någon mer gång, det är ju faktiskt säkert! Medan alternativ nummer två är av den värre sorten som man helst vill glömma. Jag saknar så många just nu! Men det gäller att hålla kontakten med de man tycker mycket om trots de långa uppehållen då man ses. Snälla flickor och pojkar, håll kontakten med era nära och kära! På ett eller annat sätt för ni behöver varandra, vi behöver varandra! Och nu ska jag träffa Hannah, som jag saknat!

Ta hand om varandra!

små fina stunder i livet

Jag har kommit att tänka på sak, det gäller meningen med livet. Det känns som en rätt osynlig fråga som är för stor att ta upp men jag har iallafall en liten tanke, en liten fundering kring den stora frågan och det är den dystra sanningen att det faktiskt bara finns en sak här i världen som är säker. Det är att du dör någon gång, det låter så hemskt och det finns inget att göra något åt, men en tjej sa till mig att något som också är säkert är att man lever tillsdess. Det fick mig på bättre tankar för hur kul låter det första jag sa? Inte så värst. Men det är sanningen. Man lever bara en gång och ska därför ta vara på den tiden så bra det går! Gör sånt du har lust med, och även sånt som du kanske inte har någon lust med, utan för att du måste. Det är det som är livet. Man är inte glad jämt. Målet med denna blogg kanske ska vara positiva tankar men vi måste också ta upp sånt som det här, för det är just precis det som är livet. Små stunder under dagen tex som förgyller vardagen.


Om jag ska lista små egentligen rätt o-betydelsefulla stunder i mitt liv då jag känt mig extra glad:

  • En gång när jag räknat matte och kände att jag förstod precis allt!
  • I veckan då jag på mitt musikläger skrattade oavbrutet med André och Sara i 10 minuter
  • Då filmfestivalen junior ringde upp när vi var i fjällen med familjen och berättade att min och Julias film blivit nominerad
  • När jag fikade med Marlene en hel dag
  • När jag fick en fin låda med rosa presenter av Clara och Bea
  • förra veckan när jag satt uppe jättesent med tända ljus och rökelse
  • En period i slutet av april då allt kändes perfekt
  • En septemberkväll förra året då jag insåg att det faktiskt är grymt kul att vara tonåring!
  • När Raffa på lägret sjöng godnattvisa(jättefint!)


..Jag kan komma på så otroligt mycket mer! Men det är faktiskt väldigt upplyftande att skriva en lista med fina stunder i livet som man aldrig vill glömma. Gör det du också, det kan vara någon gång du bakat bullar.. eller druckit saft eller något annat helt meningslöst!


vad väljer du?

Ditt liv är din egen saga. Du skriver hela tiden nya kapitel och handlingen
ligger i dina händer. Vad är det då som påverkar just din historia?
Det är allt. Men det jag tänker på idag, är valen. På vad du väljer, vilka vägar
du väljer att ta. Men hur vet man att man väljer rätt då? Känner man det?


Svaret på den frågan är att  man inte kan veta om man väljer rätt! Man väljer

det som känns rätt och man går på magkänslan.
Man väljer det som man vill, man väljer det som känns självklart eller
det man har kommit fram till efter ett tags funderande.


Det är valen man gör i livet som binder ihop alla kapitel i din egen saga.
Vad du en väljer, är det en pusselbit i berättelsen.
Kanske väljer du inte alltid  "det rätta", men pusselbiten är lika viktig för det.
Ta vara på dina val, tänk igenom dina val och lita på att dina val är viktiga
för just din saga. För dina val, dina värderingar och vägarna du går gör
att varje pusselbit passar ihop med en annan pussebit. Och när du är klar
med sagan, med det livslånga pusslet kommer du vara glad över de
 valen du gjorde. För du kommer vara stolt över ditt pussel, över din saga.



Vi fortsätter som vanligt..

...även om vi är borta från cybervärlden ett tag.
Just nu befinner sig Hannah på sitt landställe i skärgården och Klara på
musikläger men vi bloggar bara lite än vanligt
mindre för det! Fortsätt håll utkik efter nya inlägg
som publiceras varje dag! Glöm inte mailen ([email protected]) och
fortsätt sprida glädje i världen! pussar&kramar till er


it´s more than music, honey

A Fine Fenzy- Almost lover

John Mayer- In your atmosphere

Sufjan Stevens-  To be alone with you

Jose Gonzalez- Down the line

The Kooks-  Always where I need to be

Det här är några låtar som är lite mer än musik för mig.
Det är känslor. Vissa får mig att gråta, vissa får mig att hoppa av glädje.
Jag är en musikmänniska som behöver all sorts musik i mitt liv för
att det ska bli lite roligare, lite mer spännande och mer fridfullt.
Har du någon låt som betyder mer än bara text och toner? Tell us!


Be The Best Whatever You Are

If you can't be a highway then just be a trail,
If you can't be the sun be a star;
It isn't by size that you win or you fail--
Be the best of whatever you are!


Igår satt jag och kollade på Michael Jacksons minneskonsert, och då var
det någon som pratade som verkligen satte avtryck. Han läste en dikt, en dikt
som fastnade. Så jag var tvungen att leta upp den, för det var så vacker.
Här har du hela. Visst är den fin?


Shit happens- när ditt bästa inte räcker

Scenario: Du har kämpat, kämpat och kämpat lite till för att klara någonting,
                 uppnå någonting. Vi kan tillexempel ta skolbetygen.
                 Du kämpar för att komma in på ett gymnasium du vill gå på.
                 Du gör allt för att klara det. Du sätter ditt liv (typ)
                 och kämpar. Men det räcker inte. Du får inte göra det du vill.
                 Du klarade det inte, även fast du kämpade.
                 Det känns hopplöst att du kämpade, gjorde ditt
                 bästa fast det räckte inte. Hur kommer man över att ditt
                 bästa inte räckte, att du faktiskt inte var tillräckligt bra?

Samma sak gäller flera saker här i livet. Du kommer få motgångar, vissa saker klarar
du inte helt enkelt. Visst, då är det väl skönare att gå in halvt i något man gör för att
sedan säga: "- Jag gjorde ju inte mitt bästa, därför klarade jag det inte."
Men vill du gå in halvt i saker? Är det värt att göra halvbra saker, för att slippa
ta smällen om man misslyckas?
Jag tycker om ordspråket "friskt vågat, hälften vunnet". Om jag gör mitt absolut
bästa, så har jag bidragit med det. Då kan jag känna mig nöjd, för bättre än såhär
kan inte jag bli. Misslyckas jag totalt efter det, har jag vunnit hälften.
För jag vågade göra mitt bästa, och det är det enda jag kan göra.
Allt annat handlar ju om de andra, de runtomkring.

Jag misslyckas hellre när jag gjort mitt absolut bästa, och tar smällen, än
att göra något halvbra för att misslyckas och känna mig lite bättre till mods.
För du är du, du kan det du kan och om det inte räcker, räcker det helt enkelt inte.
Det behöver ju inte vara lika med att du är svag, gjorde en dålig insats eller
helt enkelt va för dålig. Det kan ju betyda en massa. Kom ihåg det nästa gång
ni misslyckas med någonting ni verkligen kämpat för!
Jag vågade och jag gjorde mitt bästa! Det är inte alla som skulle gjort!

sommar regn


jag var glad igår & jag är glad idag

Vill ni veta vad en grej jag älskar? Att höra regnet smattra mot rutan.
Jag får något inre lugn, en harmoni när regnet låter mot alla stora fönsterrutor.
För det mesta är jag en väldigt glad, lycklig och lugn.
Ibland får jag värsta svackorna som alla tonåringar och gråter, skriker åt allt
och alla. Ibland har jag inte lust med någonting. Allt känns fel.
Men oftast, känns allting så rätt! Jag är jag och ingen kan någonsin
ändra på det! Jag ska göra mitt liv till det bästa och jag ska vara med om
massa saker! Med den insikten kommer jag leva länge, känns det som.
Och regnet kommer alltid smattra mot fönsterrutorna, och jag
kommer alltid älska det.


des questions importantes

Här kommer svar på lite viktiga frågor som många kan ha användning
av i livet! Då och då svarar vi på sådana här frågor.


Hur ska man egentligen vara mot någon som sörjer?
svar: Du ska alltid, och då menar jag alltid, finnas där och visa att du 
         finns där för den personen! Även om det inte handlar om att ringa 
         din kompis som förlorat sin mormor en gång i timmen, så ska
         du bry dig. Jag vet att det är svårt att veta hur man ska vara, 
         hur man ska agera, men att ringa och säga:
         - Jag finns här för dig när du behöver mig! kan aldrig bli fel.
         Jag vet av egen erfarenhet att något av det värsta som finns är
         när folk låtsas om som ingenting har hänt. När allt är som vanligt.
         Folk ska bry sig, men känn av när det blir för mycket. Någon
         vill kanske att det ska vara lite som valigt. Någon behöver
         uppmärksamhet. Men kom ihåg, en person som sörjer är ju
         fortfarande en människa, prata med personen hur just den
         vill att du ska vara. Då blir ju allt så mycket enklare.

Det känns som om jag är sist med att göra allt som en tonåring
ska ha gjort, hur kan man snabba på processen?

svar: Snabba inte på processen ett dugg! Om jag var du skulle jag vara
          glad om jag hade massa typiska tonårsgrejer kvar. Det
          kommer när det kommer. Om det kommer, för ingenting
          är något du missar om du råkar vara tjugo när du har din
          första fylla istället för fjorton, eller förlorar oskulden när
          du är tjugofem istället för när du är tretton.
          Det finns ingenting som en tonåring SKA ha gjort, jo en sak
          förresten. Varit lycklig och tagit vara på sin tonårstid!


Kanske låter sjukt, men jag är verkligen skitful! Jag är tjockare
än alla mina kompisar, har aldrig snygga kläder och är bara ful!
Jag mår jättedåligt av det här! Vad ska jag göra?

svar: Känns som du drabbats av en akut självförtroende svacka!
         Vad är den bästa medicinen åt det då? Gör en förändring!
         Skaffa en ny kompis, färga håret eller shoppa en ny garderob.
         Men om jag ska vara ärlig är det som att ta en ipren, det hjälper
         i fem timmar. Det bästa som håller tills du drabbas igen, är
         att komma ihåg detta! Du är fantastisk! Det finns bara en som du!
         Vad spelar det för roll om du är tjock, har fula kläder och är ful
         om människor älskar dig ändå! Just för att du är du!
         (sen finns det ju lite andra  mer ytliga knep för bättre självförtroende, 
           dem tar vi någon annan gång!)


 Min kompis mår jättedåligt. Jag ser det, hon är inte sig själv!
 Vad kan jag som kompis göra för henne??
svar: Prata med henne. Försök att förstå vad det är som händer!
          Visa att du älskar henne, att hon betyder jättemycket för dig!
          Bjud hem henne till dig, hyr hennes favoritfilm, köp
          hennes favorit B&J-smak och umgås med henne.
          Verkar det vara något mer kompicerat, gå till någon annan
          du tror kan hjälpa henne. Ibland räcker det kanske inte bara att
          göra sitt bästa. Då får man fråga någon annan som gör samma sak.

A secret book

Jag har massa saker som betyder mycket för mig.
En av alla de grejerna är en bok. En bok som kostade nittofem cent
på en utlandsresa. Den här boken hade tomma sidor, men
idag är den ganska full. Jag kallar min bok "hemliga boken". Den är som en
dagbok, fast så mycket mer. För jag har faktiskt
en dagbok, det med. I boken finns allt från konstiga funderingar, åsikter och
foton till innan-jag-dör listor, detta-gör-mig-glad-just-nu
listor och drömmar. ALLT! Det är det som gör den så hemlig.
Det är som mitt huvud nedskrivet i en bok.
Livsfarligt, med andra ord. För man vill väl inte att alla ska veta
allt om en? Tänkte väl det. Har du inget att göra en dag, gör en hemlig bok.
För jag älskar min! Jag och min ful-fina bok.


Shit happens- du blir sårad

Något av de svåraste som finns, är att bli sårad.
Att med mening bli illa behandlad av en vän, en pojkvän, familjemedlem
eller någon man inte ens känner kan göra så fruktnsvärt ont.
Hur reagerar man, hur bearbetar man och hur går man vidare?

Tänk dig att någon du känner gör dig illa med ord.
Det måste väl ha hänt alla någon gång? Nu pratar jag inte
bara om direkt mobbning, utan alla sorters kränkningar.
Det kan vara alltt från taskiga kommentarer till utfrysningar,
hot och stora bråk. Allt kan också handla om missförstånd,
men det gör lika ont för det.
När du blir sårad, är det som att hela ditt skal som vanligtvis finns
där och skyddar dig, försvinner.
Alla ord du egentligen vill säga för att försvara dig, kanske inte kan sägas.
För mig blir det som att all min värdighet, mitt förtroende för mig själv och
min livsgnista slås ut för en tid.
Det är som ett slag mot magen, ett slag där smärtan försvinner när
man själv bearbetat det. Du kan inte bara fortsätta som vanligt ,
för smärtan sitter kvar och kommer göra det tills du gör något
åt det. Men hur bearbetar man att en människa gjort illa dig, ens själ?
För nu kan ju DU inte förändra dig, du har ju inte gjort något fel?


- Prata med personen som sårat dig. Säg: "Du sa saker som inte jag mår bra av
  och jag vill att du ska veta det". Om det är en person med lite vett i huvudet
  ber den om ursäkt och så var det ur världen även om orden säkert sitter
 kvar inom dig. Nu har du gjort allt du kan.

- Kan du inte prata med personen, kanske är det värsta fighten och allt bara 
  förvärras av att du säger ifrån. Prata då med en kompis som inte alls har med
 "bråket" att göra, berätta allt och fråga om råd. Då får du höra någon annans
  syn på saken, och kanske kunde du gjort något bättre? Nu får du också lite
 k ompis-pepp  och vissa saker känns iallafall bättre.

- Tänk, är jag värd att behandlas illa? Då kommer du snart inse att du måste
  stå upp för dig själv! Nästa gång någon hyser nedvärderande ord på dig står
  du upp och säger ifrån!

- I vissa fall kan inget av det här hjälpa. Du har blivit sårad, personen du blivit
  sårad av vill du inte veta av och allt känns skit. Försök då att göra småsaker
  för arr du själv ska inse att du KAN gå vidare för att du är stark!
  Du klarar  av lite skit, du blir nästan starkare av lite skit.
  Däremot klarade inte personen som sårade dig av det, den
  personen var nog inte särskilt stark om den var tvungen att få andra
  att må dåligt?

En till viktig sak, tänk över dina vänner. Blir du ofta sårad av samma vän om
och om igen? Då kanske det är dags att ta en paus. För det är du
som väljer dina vänner, och de ska vara några som gör att du mår bra!
Inte tvärtom!


Ny dag

Innan jag kommer igång och skriver viktiga saker måste jag ju bara säga:
Tack! Tack för alla fina kommentarer! Fortsätt med det!
Det känns jättebra, och meningen med den här bloggen är att ni ska bli
påverkade och tänka lite nytt! Och på så sätt bli lite lyckligare!
De flesta verkar ju förstå det också, skitroligt!

Tänkte också introducera vår mail, som du kan skriva till om du
undrar något, vill ha hjälp med något eller bara vill hylla oss lite!

[email protected]

Och just det, jag kan ju klarlägga en gång till!
Jag, Hannah och Klara som just nu är på musiktjottahejti
har den här bloggen! Vi skriver alltså båda två även om det
är jag just nu som står för inläggen... Lite längre ner hittar
ni lite signerat Klara.

Ha en jättejättebra dag nu !

Att tro.


De flesta ungdomar idag slutar lyssna när de hör ordet Gud.
De flesta ratar Tro-normen. Och det ska säga er, det gör jag med.
Jag tror inte på Gud. På den Gud bibeln skapat, på den Gud många människor
tror på. Jag har ifrågasatt, analyserat och  jag vågar vara kritisk!
Jag tror inte att Jesus gjorde underverk, att man ska älska Gud mer än sig själv.
Men iochmed att jag konfimerades den här sommaren, hittade jag min tro.

Jag tror på livet. På kärlek. På gemenskap. På mig själv.
På erfarenheter. På nya äventyr. På saker man aldrig kommer få veta.
På hoppet.

För att tro behöver inte betyda att man tror på den Gud som vi människor
har satt upp en bild av. Att tro kan betyda så himla mycket mer.
Och min tro gör att jag fortsätter vara stark och håller mina fötter på jorden.
Jag vill en gång för alla klippa sönder den bild som målats upp av
att vara troende.
För du kan tro på vad du vill. Precis vad du vill.
Du behöver verkligen inte bära ett kors runt halsen, gå
på Gudstjänst varje söndag och tycka att man syndar när man
gör någonting dumt.
Du kan, som jag, bära ett halsband som betyder något för dig
(mitt är en silverring med "forever" ingraverat), festa med dina vänner
på fredagskvällarna och göra hur mycket dumma saker du själv tycker är okej.
Fast vara troende. Svår matematik?
Sluta lyssna på omvärlden och börja lyssna på dig själv.

                                                         mitt finafina halsband


konsten att må bra



Jag vet att vi tjatar och tjatar och tjatar om det här med att
må bra och att vara lycklig. Men det är så otroligt viktigt,
för att leva ett bra liv.
När jag är lite ledsen frågar jag mig själv frågorna:
- Vad är det som hindrar mig från att vara lycklig och varför 
  är jag inte det när jag kan?

- Jag själv får ju välja, varför väljer jag då inte att må bra?

- Varför sitter jag här i min säng, gråtandes och huvudet nedgrävt i kudden

  när jag kan hoppa runt med mina vänner, skratta och vara med om

  nya, underbara saker?



Shit happens- sorg

Visst, man kan låtsas att man går runt och är lycklig hela tiden.
Man kanske har tur, man kanske ÄR lycklig hela tiden.
Men allting har en baksida och ibland händer jobbiga och svåra saker.
Hur handskas man med den smärtan? Låtsas om som om den
inte finns och gör allt för att bli lycklig?
Och hur handskas man med sorg? Hur tar man smärtan?
Jag ska försöka ge mina metoder, vad som har hjälpt mig och vad
som är bra att veta om olyckan är framme. Vi börjar med sorg.

Sorg- när någon dör i sin närhet går man igenom fyra faser.
           Chockfasen, när man inte riktigt förstår vad som har hänt.
           Reaktionsfasen, när du kanske gråter&gråter eller stänger ut omvärlden.
           Bearbetningsfasen, när du försöker gå vidare kanske kan tänka på
           personen utan att falla ihop och du försöker att gå tillbaka till det normala.
           Och tillsist nyorienterningsfasen, när du börjar om på nytt med personen
           inom dig och kan leva med vetskapen att du blivit starkare av vad som 
           händer.
 
Det viktiga med det här, och varför jag skriver faserna är att förstå att
det går över. Du lär dig leva med sorgen. Det kan kännas hopplöst men
det ordnar sig. Eller så gör det inte det och då kan man få lite hjälp på traven
och gå och prata med någon. 
Folk dör, det är helt naturligt och även om du tänker  "men varför just jag!", och
"men det var inte mening att denna person ska dör just nu!" så händer det.
Du kan bara glädjas åt att just Du fick känna den här personen och
betyda något för den.
Jag tror att allt betyder något, att allt har en mening.
Det var meningen att du skulle ha en relation till den här personen.
För du klarar av att mista henne eller honom. Du klarar det!
Om jag dog skulle jag vilja att alla runt omkring mig var starka
och gå vidare. Det skulle betyda något för mig.

Kom ihåg att du får vara ledsen. Du får vara helt förkrossad.
Men vill du vara det förevigt? Vill du sluta leva bara för
att en du älskar har gjort det?
Svåra saker händer, men du är stark och klarar det.
Det är därför det händer just dig.

Självkänsla&Självförtroende

      
Förut hade jag ett stort problem.
Något som gjort att jag haft svåra sömnproblem, inte velat
gå upp på morgnarna och hindrat mig från att vara just jag.
Jag har haft riktigt dåligt självförtroende. Jag har tyckt att jag
är sämre än alla andra, att jag är fulare, att allt jag gör är sämre.
Men jag är noga med att poängtera att detta var för två-tre år sedan.
För i takt med att jag insett att det faktiskt inte finns några ideal för hur
just jag ska vara, har mitt självförtroende växt något enormt.
Och när självförtroendet växer, vågar man mer, vill man mer och
gör man mer.
Jag började sätta allt jag gick runt och tänkte på i handling.
Och helt plötsligt kände jag mig bekväm. Bekväm i mig själv.
Då visste jag, att jag fått självkänsla.
Självkänsla är för mig något som byggs upp med åren,
med erfarenheter och saker som händer i livet.
Självkänslan rubbas inte av att du har en ful-dag eller
att du och din bästa kompis bråka. Där får nog självförtrondet
ta skiten.

Kom ihåg att du alltid sätter dina egna ideal. Det sitter i dina händer
hur du vill se ut, vara, känna och vad du vill göra.
Lyckan sitter i dina händer och du hr både rättighet och skyldighet
att förvalta den på ett rätt sätt. Ett rätt sätt för dig.


Skynda långsamt

 

En av de viktigaste sakerna i livet är kärlek. Kärlek. Smaka på ordet.
Visst får man upp en bild i huvudet? På något, någon, några.

Men något jag är riktigt trött på och vill ta upp en gång för alla är denna
hets. I min kompiskrets känner jag ingen, och då ingen som inte tjatar
om hur gärna den vill ha en riktig pojkvän. En seriös pojkvän.
 Ja, jag själv är också en av dem. Jag är trött på det, jag vill kunna
sluta tänka på den delen och bara låta vinden för mig dit vinden
vill föra mig. Men det är ju inte så enkelt, eller hur?
Allt är så komplicerat, och jag tycker att det får vara komplicerat.
Alla kommer hitta sin soulmate, om inte nu så om några år.
Kanske ska man bara sluta tänka i vissa tankebanor, och
se vad som händer?
Kanske ska man sluta hetsa.
Valkampanj 2009, lyckokarusellen:
slopa pojkvänshetsen (eller flickvänshetsen också för den delen)


supersöndag

På en söndag gör jag alltid sådana där saker jag inte hunnit
i veckorna. Jag städar, jag myser runt i mjukisbyxor och tofflor.
Sjunger (jag är en riktig sångfågel, så några timmar spenderas
framför pianot). Jag ringer mina vänner jag inte hunnit prata med
under veckan. Jag går en långpromenad, dricker te.
Och bara är.

Men denna söndag ska också spenderas framför datan,
jag ska ju spotta lite viktiga inlägg här! Du är väl med?

Tänkte väl det.


Eight things to do when you are down

Ett- Ta en av dina livlinor, och ring en vän. 
        Du kan berätta om någonting är fel och bara prata av dig.
        Ibland kan det vara det bästa som finns.

Två- Ta fram ett block, en penna sätt på lite musik som får dig att tänka
         (i mitt fall är det Coldplay eller A Fine Frenzy) och skriv ner allt du känner.
         En sak som min kompanjon Klara är proffs på är det att skriva brev.
         Skriv ett brev till en person, om det är den personen som orsakar att
         du är nere. Skriv allt du känner, som om pesonen skulle få brevet.
         Men skicka det inte, utan lägg det i en låda och vänta.

Tre- Gå på bio. Om du är down, fast du inte vet varför, så gå och se en feel-good
        film med en kompis (eller varför inte en dejt?). För mig funkar det
        nästan varje gång, jag blir lycklig efter en film.

Fyra- Acceptera att någonting är jobbigt, svårt, irriterande, sogligt, komplicerat
         dramatiskt, eller nedtryckande. Kom med en lösning, och verkställ.
         Finns det ingen lösning, acceptera det, och gå vidare.

Fem- Shop until you drop. Eller köp en liten sak som du velat ha ett tag.
           Eller en onödig sak. Eller Ben&Jerrry´s, eller kanske en annan
           fin present  till dig själv? För sann är en sak , köpt lycka är också lycka.

Sex- Ja, hmm.. Tolka det hur ni vill.
         Nej, skämt åsido men en sak som är säker är att du behöver ta
         hand om dig själv. Fixa hemmaspa, naglarna eller bara gör något
         du faktiskt har velat göra länge. Ta tag i något, något du alltid velat.

Sju- Kolla på gamla kort, i gamla fotoalbum och i gamla fotolådor.
        Kanske inte botar depressioner direkt men dämpar iallafall
        vissa smärtor ett litet tag.

Åtta- Gå in på lyckokarusellen och få lite mental vägledning och coaching.
        För vad som än händer finns vi alltid för dig ! (smygreklam is the shit!)

        Nej, men seriöst. Här finns ju massor av tips !

         
               (och kom ihåg, glad eller ledsen, dum eller bra ,alltidalltid jag)


Måbra dagar


 bild på mig & F som fick förgylla min dag

Nu när kära Klara är borta får ni nöja er med lila mig ett tag!
Idag hade jag en så kallad måbra dag. På en måbra dag
vaknar man på valfri tid, gör sig snygg, och träffar människor
man mår bra av! Man strosar runt i stan, fikar, pratar om livet och
kärlek och sen skiljs man åt med ett leende på läpparna.
Man mår bra, helt enkelt!
Men kom ihåg att måbra dagar är så inviduella. Det här gör ju att
jag mår bra, vad som gör att du mår bra är unikt för just Dig.

Så, kom igen! Berätta vad som gör att du mår bra?
Hur ser Dina måbra dagar ut?

ta tag i problemen!

Kollade vad jag hittade i min egna blogg. Tycker att det är rätt uppmuntrande små tips som jag hoppas att ni har användning av!

Om folk som förändras/kompiskriser
Det är naturligt och man kan snoka och ta reda på hur allt ligger till innan man drar några slutsatser. Lämna dina problem efter dig och försök gå vidare, oavsett om det är svårt så handlar det ofta om båda två eller allihopa. Man kan klara sig själv, man är ändå inte värd någon som inte är ens vän till 100%.

Internetbråk.
Oavsett om personen/personerna känner dig så är de inte okej att bråka på internet. Iallafall inte när det blir allvar. Om det inte är du som tar upp bråket är det den andra personen som är missnöjd med sig själv. Det är den som gör fel , ant that's it, du kan inte göra mer än att skratt åt personen och få mer självkänsla för att du är bra och cool com gör det påriktigt.

Dina misstag.
"alla gör misstag" Gråt en skvätt men gå vidare sen. Du har hört det förut, men man lär sig faktiskt av sina misstag. Gör så gott av situationen du befinner dig i just nu. Säg förlåt och gottgör på bästa sätt. Mer än ditt bästa kan du inte göra. Skippa din ångest som får dig att må dåligt och tänk ljusare. Och din välmening visar vilken god människa du är!

Avundsjuka
Är det verkligen så farligt att den snyggaste bruden i världen står omfamnad runt din loverboy? Svar: nej
Det behöver inte betyda att du har mindre chans på honom. Antingen är det hon och han eller så är det inte så. Om det inte är de två har du ju fortfarande lika stor chans. Om han gillar dig vill säga, det har inte med henne att göra iallafall!
Och ps. så är det inte de snyggaste tjejerna som får killarna. (Så jag har också en chans!)

Krossade hjärtan
Du har blivit annorlunda på senaste tiden. Du är kär, men han är inte kär i dig. Oavsett om han säger det schysst eller taskigt så blir vi ledsna. Men kom alltid ihåg: Det är inte ditt fel. Jag tror det finns någon för alla, någon gång iallafall. För oss unga ser framtiden ljus ut. Och sorgligt nog är den bästa medicinen här bara tusen tårar och ett nytt steg i livet.

Dåligt självförtroende

Skippa dåliga kommentarer och ta åt dig av de bra. Glöm aldrig bort dig själv! Du själv är den enda människa du måste älska. Okej inte älska men det är jäkligt svårt att kunna älska någon annan utan att älska dig själv först. Var lite go för det är du värd. Vissa fega människor roar sig av att kränka andra. man tar så lätt åt sig. Men dessa människor är fel för dig. Umgås med umgängen du trivs i! Man kan inte älskas av alla..Och ett knep som jag brukar använda är att låtsas. Även när jag mår skit så funkar det faktiskt att skriva av sig. I dagbok tillexempel. MAn skriver av allt dåligt och listar det bra. Skriv peppande lappar som "Jag är syggast i världen" och sett det som skärmsläckare på mobilen.

Att man är för feg och missar sina chanser.
Jag tänker: Nu eller aldrig! Ta en dag då du känner dig extra bra(och snygg) Man har inget att förlora (Om man inte är efterhängsen eller för på då). Skriv ner en lista på bra och dåliga saker med att ta steget och vilka möjligheter du har. Det här har såklart med självförtroendet att göra också men om du verkligen strävar efter något och du misslyckas så har du inte mycket större chans och du låter chansen glida förbi..

Du är för kritisk
Det här gäller främst kärleksproblem. Man får helt enkelt tänka fram det bra, och det här är skitsvårt för jag är grymt kritisk och vet hur det är. Men det är väl ungefär samma regler som självförtroendepunkten. Ett självförtroende angående någon annan/något annat.

Något som gör det du vill omöjligt.
Finns nog inga mer tips än att gå vidare. Man får göra det bästa av situationen och inte hänga upp sig. Hitta nya vägar och göra allt för att inte tänka på det tråkiga dåliga som du missar. Livet är fullt av möjligheter! Ödet vill väl inte att du ska satsa på det här.

Irriterande människor
Tänk bara på en sak: Tack gode gud för att jag inte är som dem och kan välja att inte umgås med dem.

Aldrig mer
Hur kan du vara så säker på det? Man ska aldrig säga aldrig för livet är långt. Ta chanserna du får att göra comeback. Spara det som kan sparas och gör något fint av det du gått miste om. Och det är aldrig försent förrän någon är död. Då kan man säga aldrig mer men i resten så finns inte ordet aldrig. I värsta fall får man göra ett alternativ av det du numera missar, förstår ni hur jag menar?



 /Klara

Du har drömmarna

Föreställ dig att du går runt och har en idé, en dröm.
Vad gör du?

-tänker mer och mer på idén, och det blir istället att du trånar efter att 
 våga förverkliga den. Alltså blir det mer och mer som du vill göra och
du mår sämre och sämre eftersom du aldrig gör någonting åt
att förverkliga den.

-samlar människorna omkring dig, berättar om drömmen för att
känna stöd. Kanske är det någon som hakar på, kanske
tycker de att det verkar skumt. Kanske bryr sig ingen,
men du har iallafall tagit steget att berätta vad du drömmer om,  för någon.

-motorn inom dig startar och du sätter genast igång att tänka på
hur du kan förverkliga din dröm. Du kommer fram till en lösning,
kanske måste kompromissa lite med dig själv.
Tillslut har du gjort något du drömmer om och du blir lite lyckligare.
Eller så blir du inte det.
En sak som är säker är iallafall att du växer som människa genom att
förverkliga dina drömmar.


sommarlov

Jag kan tycka sommarlov är jobbiga. Man förväntar sig så fin solbränna, massor av glass och att bara vara med sina vänner och ha det skönt. Det värsta är egentligen inte myggbetten och SLs försenade bussar, utan just tristessen och det osynliga.  Speciellt alla förväntningar.. för det är just det jag har innan ett sommarlov! man kanske tror att man ska hitta sin stora sommarkärlek eller vad vet jag. Så sitter man hemma och saknar hela sitt liv.


Den här veckan har varit så fram och tillbaka men oftast har kvällarna slutat bra. Igår när jag cyklade hem ifrån Hannah kände allt så himla bra. Trots att det kanske egentligen inte är det. Det spöregnade och mitt hår la sig i långa band över axlarna och jag visste, att imorgon åker jag. Allt kändes så bra, trots att jag bara velat gråta dagarna innan.. Nu åker jag!

Klara

Nu står min väska packad med det mesta man kan behöva inför en veckas musikläger. Jag heter Klara och går i parallellklass till Hannah i en musikskola i Stockholm, sista året. Trots det vill jag inte alls åka på det här musiklägret! Om jag får så ska jag berätta en hemlis. Jag är tvingad. Det låter så hemskt att säga så men det är faktiskt så. Det känns som om jag ofta upplever sånt. Att föräldrara ska styra och ställa över sånt jag inte alls tror på. Men om jag väntar några år så blir jag 18 och då kan jag göra som jag vill. Det är lite som en klump i magen att jämt veta att föräldrars ord väger tyngre än sitt eget och det begränsar en nått otroligt.

Jag och Hannah är mycket goda vänner och Hannah är kanske den enda som är lika kreativ och tankfull som mig. Vi ville göra något kreativt och betydelsefullt vilket jag hoppas att den här bloggen blir! Och jag tror att allt blir vad man gör det till. Som detta musikläger. Jag biter ihop, för man klarar ju av det. Det är klart jag klarar av det och sen kan jag göra en massa kul saker som jag själv bestämt mig för att göra.

Något jag tror höjer självkänslan är att erkänna sina styrkor och svagheter. Så det ska jag göra.. då kanske ni också får någon bild av vem jag är.

bra med mig
Har stor medkänsla
Bra på att göra tråkiga saker roliga
Bra på att känna vad jag själv vill

dåligt med mig
väldigt envis
lite datorberoende ibland
känslig

hoppas att alla där ute har det bra, och håll tummarna för att mitt musikläger blir lyckat!
BAMSEKRAMAR FRÅN KLARA-TUVA.


hannah


En av oss två, är jag Hannah.
Jag bor i Stockholm och börjar nian till hösten.
Jag tror på saker som kärlek, gemenskap, pussar, människor
och framförallt egentligen mig själv.
Det kanske ni tycker låter otroligt irriterande, men att tycka om sig själv
är så himla viktigt för mig.

Jag älskar mina vänner, att shoppa, jag fikar hela tiden och
jag måste säga att jag är väldigt utseendefixerad.
Men samtidigt är jag en väldigt djup person.
Det känns som jag är en person som tänker mer
än de flesta. Jag säger vad jag tycker och är nog väldigt
säker på vad jag tycker.
Överlag är jag väldigt säker på allt. Och för mig är det
både en fördel och en nackdel.
En fördel för att jag blir inte osäker, jag vet alltid vad jag tycker
och vad jag vill.
En nackdel för att jag aldrig får just välja.
Mina val är liksom förprogrammerade
i hjärnan på något sätt.
Jag får aldrig överväga, tveka, tänka över.
Jag vet redan allt- och ibland blir jag så otroligt trött på det.

Jag älskar att vara seriös, lugn, mogen.
Och jag älskar att vara galen, att festa, och att vara barnslig.
Jag älskar glass.
Jag får ont i huvudet av blåbärspaj.
Vänner är så viktigt, tex som nu när man får ideér tillsammans och
jag och underbara Klara tar tag i något.

Yes, thats so me.
Fast jag måste säga att det är svårt att beskriva sig själv på några rader.
Ni kommer nog få grepp om mig så småningom.

det första inlägget

Hej säger jag och öppnar härmed denna blogg!
Vi är två tjejer på femton år som älskar livet och syftet med vår
blogg är att spida glädje och få ut ett viktigt budskap.
Vi vill att alla ska hitta sin självkänsla, sin mening med livet och
helt enkelt sig sjäv.
Vi kommer att ta upp viktiga, roliga, spännnde, och interessanta ämnen o
ch vi riktar oss till alla som vill, men mest ni ungdomar där ute.
Men bloggen är så mycket mer, för det här är vårt sätt att nå ut till världen
och förändra något.
Vi kan inte förändra världen, men vi kan påverka.
Och det ska vi absolut göra!

Hoppas du följer med oss, lär känna oss och hjälper till
att göra jorden till en plats att vara lycklig på!
 
Kärlek,

Hannah & Klara

RSS 2.0