De flesta ungdomar idag slutar lyssna när de hör ordet Gud.
De flesta ratar Tro-normen. Och det ska säga er, det gör jag med.
Jag tror inte på Gud. På den Gud bibeln skapat, på den Gud många människor
tror på. Jag har ifrågasatt, analyserat och  jag vågar vara kritisk!
Jag tror inte att Jesus gjorde underverk, att man ska älska Gud mer än sig själv.
Men iochmed att jag konfimerades den här sommaren, hittade jag min tro.

Jag tror på livet. På kärlek. På gemenskap. På mig själv.
På erfarenheter. På nya äventyr. På saker man aldrig kommer få veta.
På hoppet.

För att tro behöver inte betyda att man tror på den Gud som vi människor
har satt upp en bild av. Att tro kan betyda så himla mycket mer.
Och min tro gör att jag fortsätter vara stark och håller mina fötter på jorden.
Jag vill en gång för alla klippa sönder den bild som målats upp av
att vara troende.
För du kan tro på vad du vill. Precis vad du vill.
Du behöver verkligen inte bära ett kors runt halsen, gå
på Gudstjänst varje söndag och tycka att man syndar när man
gör någonting dumt.
Du kan, som jag, bära ett halsband som betyder något för dig
(mitt är en silverring med "forever" ingraverat), festa med dina vänner
på fredagskvällarna och göra hur mycket dumma saker du själv tycker är okej.
Fast vara troende. Svår matematik?
Sluta lyssna på omvärlden och börja lyssna på dig själv.

                                                         mitt finafina halsband