it´s more than music, honey

A Fine Fenzy- Almost lover

John Mayer- In your atmosphere

Sufjan Stevens-  To be alone with you

Jose Gonzalez- Down the line

The Kooks-  Always where I need to be

Det här är några låtar som är lite mer än musik för mig.
Det är känslor. Vissa får mig att gråta, vissa får mig att hoppa av glädje.
Jag är en musikmänniska som behöver all sorts musik i mitt liv för
att det ska bli lite roligare, lite mer spännande och mer fridfullt.
Har du någon låt som betyder mer än bara text och toner? Tell us!


Be The Best Whatever You Are

If you can't be a highway then just be a trail,
If you can't be the sun be a star;
It isn't by size that you win or you fail--
Be the best of whatever you are!


Igår satt jag och kollade på Michael Jacksons minneskonsert, och då var
det någon som pratade som verkligen satte avtryck. Han läste en dikt, en dikt
som fastnade. Så jag var tvungen att leta upp den, för det var så vacker.
Här har du hela. Visst är den fin?


sommar regn


jag var glad igår & jag är glad idag

Vill ni veta vad en grej jag älskar? Att höra regnet smattra mot rutan.
Jag får något inre lugn, en harmoni när regnet låter mot alla stora fönsterrutor.
För det mesta är jag en väldigt glad, lycklig och lugn.
Ibland får jag värsta svackorna som alla tonåringar och gråter, skriker åt allt
och alla. Ibland har jag inte lust med någonting. Allt känns fel.
Men oftast, känns allting så rätt! Jag är jag och ingen kan någonsin
ändra på det! Jag ska göra mitt liv till det bästa och jag ska vara med om
massa saker! Med den insikten kommer jag leva länge, känns det som.
Och regnet kommer alltid smattra mot fönsterrutorna, och jag
kommer alltid älska det.


Att tro.


De flesta ungdomar idag slutar lyssna när de hör ordet Gud.
De flesta ratar Tro-normen. Och det ska säga er, det gör jag med.
Jag tror inte på Gud. På den Gud bibeln skapat, på den Gud många människor
tror på. Jag har ifrågasatt, analyserat och  jag vågar vara kritisk!
Jag tror inte att Jesus gjorde underverk, att man ska älska Gud mer än sig själv.
Men iochmed att jag konfimerades den här sommaren, hittade jag min tro.

Jag tror på livet. På kärlek. På gemenskap. På mig själv.
På erfarenheter. På nya äventyr. På saker man aldrig kommer få veta.
På hoppet.

För att tro behöver inte betyda att man tror på den Gud som vi människor
har satt upp en bild av. Att tro kan betyda så himla mycket mer.
Och min tro gör att jag fortsätter vara stark och håller mina fötter på jorden.
Jag vill en gång för alla klippa sönder den bild som målats upp av
att vara troende.
För du kan tro på vad du vill. Precis vad du vill.
Du behöver verkligen inte bära ett kors runt halsen, gå
på Gudstjänst varje söndag och tycka att man syndar när man
gör någonting dumt.
Du kan, som jag, bära ett halsband som betyder något för dig
(mitt är en silverring med "forever" ingraverat), festa med dina vänner
på fredagskvällarna och göra hur mycket dumma saker du själv tycker är okej.
Fast vara troende. Svår matematik?
Sluta lyssna på omvärlden och börja lyssna på dig själv.

                                                         mitt finafina halsband


Klara

Nu står min väska packad med det mesta man kan behöva inför en veckas musikläger. Jag heter Klara och går i parallellklass till Hannah i en musikskola i Stockholm, sista året. Trots det vill jag inte alls åka på det här musiklägret! Om jag får så ska jag berätta en hemlis. Jag är tvingad. Det låter så hemskt att säga så men det är faktiskt så. Det känns som om jag ofta upplever sånt. Att föräldrara ska styra och ställa över sånt jag inte alls tror på. Men om jag väntar några år så blir jag 18 och då kan jag göra som jag vill. Det är lite som en klump i magen att jämt veta att föräldrars ord väger tyngre än sitt eget och det begränsar en nått otroligt.

Jag och Hannah är mycket goda vänner och Hannah är kanske den enda som är lika kreativ och tankfull som mig. Vi ville göra något kreativt och betydelsefullt vilket jag hoppas att den här bloggen blir! Och jag tror att allt blir vad man gör det till. Som detta musikläger. Jag biter ihop, för man klarar ju av det. Det är klart jag klarar av det och sen kan jag göra en massa kul saker som jag själv bestämt mig för att göra.

Något jag tror höjer självkänslan är att erkänna sina styrkor och svagheter. Så det ska jag göra.. då kanske ni också får någon bild av vem jag är.

bra med mig
Har stor medkänsla
Bra på att göra tråkiga saker roliga
Bra på att känna vad jag själv vill

dåligt med mig
väldigt envis
lite datorberoende ibland
känslig

hoppas att alla där ute har det bra, och håll tummarna för att mitt musikläger blir lyckat!
BAMSEKRAMAR FRÅN KLARA-TUVA.


hannah


En av oss två, är jag Hannah.
Jag bor i Stockholm och börjar nian till hösten.
Jag tror på saker som kärlek, gemenskap, pussar, människor
och framförallt egentligen mig själv.
Det kanske ni tycker låter otroligt irriterande, men att tycka om sig själv
är så himla viktigt för mig.

Jag älskar mina vänner, att shoppa, jag fikar hela tiden och
jag måste säga att jag är väldigt utseendefixerad.
Men samtidigt är jag en väldigt djup person.
Det känns som jag är en person som tänker mer
än de flesta. Jag säger vad jag tycker och är nog väldigt
säker på vad jag tycker.
Överlag är jag väldigt säker på allt. Och för mig är det
både en fördel och en nackdel.
En fördel för att jag blir inte osäker, jag vet alltid vad jag tycker
och vad jag vill.
En nackdel för att jag aldrig får just välja.
Mina val är liksom förprogrammerade
i hjärnan på något sätt.
Jag får aldrig överväga, tveka, tänka över.
Jag vet redan allt- och ibland blir jag så otroligt trött på det.

Jag älskar att vara seriös, lugn, mogen.
Och jag älskar att vara galen, att festa, och att vara barnslig.
Jag älskar glass.
Jag får ont i huvudet av blåbärspaj.
Vänner är så viktigt, tex som nu när man får ideér tillsammans och
jag och underbara Klara tar tag i något.

Yes, thats so me.
Fast jag måste säga att det är svårt att beskriva sig själv på några rader.
Ni kommer nog få grepp om mig så småningom.

det första inlägget

Hej säger jag och öppnar härmed denna blogg!
Vi är två tjejer på femton år som älskar livet och syftet med vår
blogg är att spida glädje och få ut ett viktigt budskap.
Vi vill att alla ska hitta sin självkänsla, sin mening med livet och
helt enkelt sig sjäv.
Vi kommer att ta upp viktiga, roliga, spännnde, och interessanta ämnen o
ch vi riktar oss till alla som vill, men mest ni ungdomar där ute.
Men bloggen är så mycket mer, för det här är vårt sätt att nå ut till världen
och förändra något.
Vi kan inte förändra världen, men vi kan påverka.
Och det ska vi absolut göra!

Hoppas du följer med oss, lär känna oss och hjälper till
att göra jorden till en plats att vara lycklig på!
 
Kärlek,

Hannah & Klara

Nyare inlägg
RSS 2.0